Vid Mälardalens universitet finns en forskningsinriktning Framtidens energi och inom denna inriktning är vi en grupp forskare inom solcellssystem, under senare år speciellt inom solsambruk (“agrivoltaics”). Vi söker nu flera forskare inom detta spännande och viktiga område för framtiden.

Det finns två tjänster som postdoktor i agrivoltaiska system och biträdande lektor inom energiteknik utlysta på hemsidan för Mälardalens universitet. Sista ansökningsdag är 24 juni. Hör av dig om du är intresserad och tipsa gärna dina kompisar.

Postdoktor i agrivoltaiska system

Biträdande lektor inom energiteknik

Svenska Kraftnät har släppt rapporten “Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023” daterad 31 maj. I denna rapport finns nedanstående tabell där man gjort en prognos för installerad effekt per kraftslag och elområde vid årsskiftet 2023-2024. Man har antagit att solkraft kommer att växa med 33% (800 MW) under 2023 och att solkraften därmed ökar från 2,4 GW installerad effekt till 3,2 GW vid kommande årsskifte.

Prognos för installerad effekt (MW) per kraftslag och elområde vid årsskiftet
2023/2024. Från Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023, Svenska Kraftnät 2023-05-31.

I “Ny prognos för installationstakten” från Svensk Solenergi 23 maj tror man att det kan bli fler än 100 000 nya solcellsanläggningar med 1,3-1,7 GW installerad effekt under 2023. Det ska jämföras med att vi hade 147 691 anläggningar vid gångna årsskiftet med en installerade effekt på 2,38 GW och att det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under 2022 enligt Energimyndighetens statistik. Man kan ana att Svenska Kraftnät antagit att det kommer att installeras lika stor effekt under 2023 som under 2022, medan Svensk Solenergi har en mycket högre prognos, baserat bland annat på hur mycket som installerades under första kvartalet i år.

Enligt Svenska Kraftnäts produktionsstatistik var den inmatade solkraften till nätet 692 GWh under januari-maj i år, vilket är en ökning med 68% jämfört med 2022. Som en första approximation kan man anta att ökningen av inmatad solkraft på årsbasis i grova drag motsvarar en lika stor ökning av den installerade effekten, antaget att solstrålningen är ungefär lika mellan åren. Tittar man på enskilda månader kan dock variationen i solstrålning göra att man inte kan göra detta antagande för enskilda månader. En solig maj i år gav en inmatning på 316 GWh, vilket är 121%(!) mer än maj i fjol. När det gäller Svenska Kraftnäts statistik för solkraft får man tänka på att den bara redovisar hur mycket solel som matats in till nätet, den av producenten egenanvända solelen ingår inte.

Solkraft i Sverige går mot ett nytt rekordår 2023. Den installerade effekten kan nå 4 GW vid årsskiftet, antaget en ökning med 68%, vilket är lika med ökningen av inmatad solel till nätet under januari-maj i år jämfört med 2022. Det är långt över Svenska Kraftnäts prognos och i paritet med Svensk Solenergis prognos.

Svenska myndigheter som Energimyndigheten och Svenska Kraftnät bör bli bättre på att förutse tillväxten för solkraft, som ständigt underskattas. Är det någon som känner till någon prognos från en myndighet där tillväxten för solkraft överskattats?

Var idag med i ett panelsamtal arrangerat av European Energy vid arena energi hos Energiföretagen i Almedalen, Visby. Titeln var “Vind- och solparker som möjliggörare för ett livskraftigt jordbruk” och det finns att titta på i efterhand i Play hos Energiföretagen. De frågor jag fick finns från 23:35 minuter in i inspelningen.

Det är bra att frågor kring solsambruk (“agrivoltaics”), där jordbruk och solceller samsas på samma mark, kommer upp på bordet. Vilka möjligheter och begränsningar som finns med solsambruk behöver diskuteras i vidare kretsar.

Medverkande

• Madeleine van der Veer, moderator. Hållbarhets- och näringspolitisk expert, Svensk Solenergi.
• Bengt Stridh, universitetslektor och expert på solcellssystem, Mälardalens universitet
• Carl-Adam von Arnold, sekreterare Skåne-Blekinge Jordägareförbund och vd Jordberga Gård
• Emma Wiesner, ledamot i Europaparlamentet (C)
• Martin Sjödahl, senior rådgivare, Länsstyrelsen i Kronobergs län
• Pernilla Vinnhed, chef för avdelningen näringspolitik och företagande, LRF
• Peter Braun, projektchef Sverige, Norge och Finland, European Energy

Idag var det startmöte för projekt Solbruk i Skåne i Malmö med drygt 20 deltagare. Från Mälardalens universitet deltog jag och doktorand Sebastian Zainali.

Projektet har bland målen att ta fram kunskap om

• Vilka grödor som kan passa att odla i Skåne i kombination med vilken design på solcellssystem. Önskan är att testa vertikalt monterade fasta solcellsmoduler och 1-axligt solföljande moduler med så många olika grödor som möjligt, med syfte att finna en lämplig växtföljd. Dessutom kommer att utvärderas hur effektoptimerare påverkar solelproduktionen.
• Hur stor produktionen respektive ekonomin blir för el och grödor i ett solbrukssystem, jämfört med traditionell odling respektive konventionell solcellsanläggning på mark.
• Hur nationella respektive internationella policys, regelverk och stödsystem för såväl solcellsanläggningar som jordbruk påverkar möjligheterna till tillstånd respektive lönsamma affärsmodeller.

Region Skåne är projektägare och projektpartners är Länsstyrelsen Skåne, Energikontor Syd, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mälardalens universitet och RISE. Ytterligare medverkande aktörer är SolarEdge, Alight, LRF och Nordic Beet research.

Projektet har en budget på cirka 20 miljoner varav cirka 8 miljoner finansieras av Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Övriga 12 miljoner finansieras av projektorganisationerna varav 8,5 miljoner från Region Skåne.

Projektet pågår 1 september 2023 – 31 december 2027.

Ett första steg i projektet är att besluta om plats för solbruket. Tre kandidater finns för närvarande på listan. Därefter kan vi gå vidare med att diskutera vilka grödor som ska odlas med jordbrukaren och diskutera olika designer på solcellssystem med den blivande solcellsinstallatören.

Min förhoppning är att projektet ska bli en ögonöppnare för olika aktörer i Skåne när det gäller vilka möjligheter som finns med så kallade agrivoltaiska system (solbruk, solsambruk), där jordbruk och solelproduktion samsas på samma mark. Denna kombination ger ett bättre markutnyttjande än om jordbruk och solelproduktion bedrivs var för sig samt ger dubbla intäkter från marken, vilket stärker jordbrukets lönsamhet. Dessutom kan vattenhushållningen förbättras.

Andra projekt

Andra forskningsprojekt inom området vid Mälardalens universitet (MDU) är

Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige (nyligen slutfört)

Optimerad design av agrivoltaiska system i Sverige (Opti-APV)

MATRIX – Utvärdering av den första anläggningen för agrivoltaiska system i Sverige

Förbättring av agrivoltaiska systemprestanda med spektralt selektiva solceller

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), där Kombinerad markanvändning är ett av projekten.

IEA PVPS Task 13, där “agrivoltaics” är ett delprojekt

I MDU:s forskningsgrupp ingår Pietro Campana, Bengt Stridh, postdoktor Tekai Eddine Khalil Zidane, doktorand Sebastian Zainali, doktorand Silvia Ma Lu, doktorand Sultan Tekei (börjar 1 oktober) och Sven Ruin (deltid). Vi håller dessutom på med rekrytering av en postdoktor och en biträdande universitetslektor.

Startmöte för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12.

Projekt Solbruk i Skåne tar en fika. Malmö 2023-09-12.

Tove Zellman är tillsammans med Oddvar Fiskesjö projektledare från Region Skåne för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12.

Oddvar Fiskesjö är tillsammans med Tove Zellman projektledare från Region Skåne för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12,

Riksrevisionen kom igår med granskningsrapporten ”Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda”. Jag var speciellt intresserad av om de skrev någon om solkraft. Det stod nästan ingenting om solkraft och det lilla som fanns angående skatter och subventioner till solkraft var felaktigt när det skrevs 2015 och är ännu mera fel idag.

Nedanstående diagram anger att ”Solkraft storskalig, kommersiell aktör” skulle ha haft 25 öre/kWh i stöd 2015. Diagrammet är inte Riksrevisionens utan kommer från IVA:s rapporter Vägval el. I IVA:s rapport ”Framtidens elmarknad En delrapport” från 2016 är Figur 3 nästan identisk med Riksrevisionens diagram. IVA:s diagram kommer i sin tur från rapporten ”Skatter och subventioner vid elproduktion En specialstudie” författad av Erica Edfeldt och Niclas Damsgaard, Sweco, som hade en dålig dag på jobbet när de skrev om solkraft.

Stöd storskalig solkraft 2015

Jag påpekade i de två inläggen ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft” (2015-10-22) och ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2” (2015-10-23) att Sweco räknat fel när det gäller solkraften.

• Med storskaligt verkade man ha avsett minst 1,5 MW installerad effekt. De största solcellsanläggningarna i Sverige på den tiden var 1 MW, så det fanns då ingen solcellsanläggning som kunde kallas storskalig med denna definition och därmed hade inte en krona gått i stöd till storskalig solkraft.
• Investeringsstödet som fanns 2015 på 30% till företag var maximerat till 1,2 miljoner kronor och därmed en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr, som skulle motsvara till ca 300 kW på den tiden enligt min uppskattning. Men det tog man ingen hänsyn till vilket gav en grov överskattning av värdet av investeringsstödet. Min uppskattning gav att investeringsstödet som mest skulle bli 3,2 öre/kWh om man hade byggt 1,5 MW. Om man i stället hade byggt exempelvis 5 MW skulle stödet ha blivit 1 öre/kWh. Men det fanns alltså då ingen storskalig solkraft som fått detta stöd.
• När det gäller elcertifikat tog man ingen hänsyn till att solcellsanläggningars ekonomiska livslängd är betydligt längre än de 15 år man fick tilldelning av elcertifikat. Om man i stället skulle räkna med mera rimliga 30 års ekonomisk livslängd överskattade man värdet av elcertifikat med en faktor två enbart på grund av detta felantagande.
• Man tog heller ingen hänsyn till att värdet av elcertifikat skulle kunna förändras under de kommande 15 åren. Medelvärdet per månad av elcertifikat under januari 2016 till och med augusti 2023 var i genomsnitt 7,2 öre/kWh och under senaste två åren 1 öre/kWh i genomsnitt. Det gör att de 16 öre/kWh man antog i Sweco:s rapport 2015 blev grundligt fel.

Stöd storskalig solkraft 2023

Det finns idag inget stöd till storskalig, kommersiell solkraft i Sverige. Inget investeringsstöd ges till företag och elcertifikat tilldelas inte anläggningar som tagits i drift efter 2021.

Slutsats

De som läser Riksrevisionens rapport utan att känna till ovanstående kommer att få en felaktig bild av historiskt och nuvarande stöd till storskalig solkraft.

Diagram från Riksrevisionens rapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15).

Solar Region Skåne gör en satsning på kompetensutveckling inom Solen Runt. På onsdag är det ett föredrag online om agrivoltaics med innehåll enligt nedan, som arrangeras av Solar Region Skåne, Sustainable Businees Hub och LRF Syd. Anmälan görs på evenemangets webbsida.

LRF Syd, Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub välkomnar Bengt Stridh, forskare och lektor på Mälardalens universitet och hjärnan bakom Sveriges ledande solsida (Bengts Villablogg): Bengt berättar mer om utvecklingen och den senaste teknologin inom solkraft med särskilt fokus på Agrivoltaics.

Program:

10:00 – 10:40: Bengt Stridh

10:40 – 11: 00: Frågor & diskussion

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Anläggningen byggdes i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” under ledning av Mälardalens universitet.

Nu har IEA PVPS släppt rapporten “Trends in PV Applications 2023“. Läs och begrunda! Rapporten ger en bra överblick över läget för solceller i världen. De skriver att

For the 28th consecutive year, the IEA-PVPS Trends report is now available. This document provides the most comprehensive global overview of the development of the Photovoltaics sector, covering policies, drivers, technologies, statistics and industry analysis.

Några höjdpunkter från rapporten:

1 TW passerat och rekordhög installation 2022

1 183 GW solceller installerat totalt i världen vid slutet av 2022 gör att den magiska gränsen 1 TW är passerad.

235,8 GW solceller installerades under 2022, vilket är ett nytt rekord. Det betyder att 20% av världens installerade solcellseffekt installerades under fjolåret.

5% solel i världens elproduktion 2022

Den installerade solcellseffekten i världen vid utgången av 2022 uppskattas kunna svara för 6,2% av världens elbehov. Under 2022 svarade solel för 5% av världens elproduktion enligt Figur 7.2.

Det är lite rörigt i rapporten med siffervärdena och man är inte stringent i ordvalen. Man skriver omväxlande elbehov eller slutlig elanvändning (“demand” eller “final electricity consumption”) och elproduktion (“production”) och verkar anse att de är lika, vilket inte är självklart då det beror på om man räknar in överföringsluster eller inte i elanvändningen.

I förordet på sidan 2 står att solel svarade för 6,2% av världens elproduktion under 2022 och i grafiken på sidan 4 anger man 6,2% av världens elbehov. Det är skrivfel som jag tolkar det eftersom man på sidan 84 skriver att man utgår från den installerade effekten vid årets slut vid uträkningen av 6,2% (min kursivering): “Concerning global PV penetration, with around 1 183 GW installed worldwide, PV could produce almost 1 538 TWh (see Table 7.1) of electricity on a yearly basis. This represents around 6.2% of the global electricity demand covered by PV.” Om man ska räkna ut andelen av solel under 2022 kan man inte utgå från den installerade effekten vid årets slut eftersom 20% av effekten installerades under året. Dessutom anger man 5% solel i världens elproduktion i Figur 7.2 som anges visa (min kursivering) “Share of renewable in the global electricity production in 2022″ på sidan 84.

Man kan jämföra med Statistical Review of World Energy från energy institute, som anger att sol svarade för 1322,6 TWh av världens 29 165 TWh i elproduktion (“electricity generation“) under 2022, vilket ger en andel på 4,5% för solel av världens elproduktion. IEA-rapporten anges ett till synes avrundat värde på 25 000 TWh i “final electricity consumption 2022″. När man i Sverige pratar om slutlig elanvändning brukar man inte räkna in överföringsförlusterna, som i Sverige var 5,8% av elproduktionen 2022 enligt Energimyndighetens preliminära årssammanställning.

Sådana här uppskattningar är inte helt triviala att göra för världen. Det blir en del osäkerhet i hur stor världens solelproduktion är och hur stor världens elanvändning är. Jag har tolkat det att man menar elanvändning när man skriver “demand” eller “final electricity consumption” i rapporten. Ska man vara petig kan det även bli en viss skillnad om man räknar på andel av elproduktion eller andel av elanvändning, beroende på om man räknar med överföringsförluster i elnätet i elanvändningen eller inte.

I Energimyndighetens preliminära årssammanställning för 2022 angavs att vi använde 137 TWh och att vi utöver det hade 10,2 TWh i överföringsförluster. Förlusterna är en stor post. Jämför med att 13 TWh skulle ha krävts om alla personbilar ifjol med en total körsträcka på 6,5 miljarder mil skulle ha varit elbilar med en antagen elanvändning på 2 kWh/mil.

Överbud har sänkt modulpriserna under 2023

Vissa länder hade en avmattning i marknaden på grund av leveransproblem, begränsningar i nätkapaciteten och brist på arbetskraft.

Tillverkningskapaciteten har ökat snabbare än marknadstillväxten, vilket gett överutbud och betydande prissänkningar på solcellsmoduler under 2023.

Australien i topp per invånare

Australien hade vid utgången av 2022 mest installerat per invånare med 1 169 W. Tvåa var Nederländerna med 1 031 W/invånare, trea Tyskland med 800 W/invånare och Belgien fyra med 698 W/invånare. Australien har mycket goda förutsättningar när det gäller solstrålning, så det är inget märkligt att de ligger i topp.

I Sverige hade vi 227 W per invånare, vilket är en bit kvar till Europatoppen. Men stora delar av södra halvan av Sverige har ungefär lika goda förutsättningar när det gäller årlig solstrålning som norra halvan av Tyskland, Nederländerna och Belgien. Så det finns gott hopp för Sverige också.

400 W per invånare i Sverige 2023?

2023 har varit ett nytt rekordår i Sverige så kanske når vi 400 W per invånare vid årets slut.

Årlig installerad solcellseffekt i världen. Från IEA:s rapport Trends in PV Applications 2023.

I går presenterades utredningen “Sveriges klimatstrategi 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit-For-55” vid en pressträff med utredaren John Hassler, professor i makroekonomi, och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredarens uppdrag beskrivs så här av regeringen:

“Utredare John Hassler har haft i uppdrag att analysera hur Sveriges politik på ett principiellt plan bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s klimatpaket.”

När det gäller elproduktion skrivs att

“Det behövs också konkreta åtgärder som möjliggör en snabb expansion av
landbaserad vindkraft, exploatering av fler områden för havsbaserad
vindkraft, åtgärder för effekthöjning i befintlig vattenkraft och en långsiktig
strategi för utbyggd kärnkraft.”

Det finns konkreta förslagspunkter gällande elproduktion för vindkraft och kärnkraft enligt nedan. För vattenkraft finns ovanstående passus om effekthöjning i befintlig vattenkraft. Men inga förslag finns gällande elproduktion från solkraft eller kraftvärme. Det kan tyckas märkligt att dessa två kraftslag utelämnas.

Vindkraft

27 Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.

28 Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.

29 Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var vindkraft ska byggas.

Kärnkraft

35 Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att delfinansiera eventuella nya investeringar.

Skattereduktion för solel kritiseras

I texten under Skatter och fördelningspolitik på sida 111 av de 118 sidorna finns ett stycke där solel berörs:

“Andra typer av subventioner med oklara motiv bör undvikas. Det gäller till exempel olika typer av subventioner till solel som snedvrider utbyggnaden av elsystemet och knappast vare sig kan motiveras fördelningspolitiskt eller industripolitiskt. Ett tydligt exempel är här skattereduktionen på 60/öre per kWh solel som betalas också då elpriserna är negativa. Detta snedvrider konkurrensen och minskar lönsamheten i mer ekonomiskt effektiva sätt att producera elkraft.”

Utredaren verkar vilja slopa skattereduktionen för solel. Man ska ha i åtanke att skattereduktionen riktar sig mot mindre solcellsinstallationer. Större solcellsanläggningar får ingen skattereduktion då det finns en begränsning på högst 100 A säkring, högst 30 000 kWh/år eller högst så stor elmängd som man köper per år. Det kan därmed aldrig bli mer än 18 000 kr/år per anläggning. För en vanlig husägare blir det betydligt mindre belopp.  Exempel: 10 kW solcellsanläggning som ger 900 kWh/kW,år med överskott på 70% som ger skattereduktion blir det 10 kW * 900 kWh/kW,år * 70% * 0,6 kr/kWh = 3 780 kr/år.

Enligt inlägget Rekord för solel under 2022 matades 1,10 TWh solel in till nätet ifjol. Det blir en överdrift att anta att all solel inmatad till nätet får skattereduktion, det stämmer inte, men som ett räkneexempel skulle det bli 660 miljoner kr om all solel under 2022 hade fått en skattereduktion.

Men delfinansiering av kärnkraft uppges inte snedvrida konkurrensen 
Ställ detta i relation till utredarens förslag att överväga “… att delfinansiera eventuella nya investeringar” i ny kärnkraft. Polen aviserade nyligen att de vill bygga sex nya kärnkraftsreaktorer till en kostnad på över 440 miljarder kr.  Utredarens idé om delfinansiering av investeringar i ny kärnkraft lär innebära tvåsiffrigt antal miljarder i subventioner till ny kärnkraft. Svenska regeringen har dessutom tidigare aviserat 400 miljarder i kreditgarantier till ny svensk kärnkraft.

Utredaren verkar inte att tycka att hans förslag för kärnkraft skulle snedvrida konkurrensen och han är därmed inte konsekvent i sitt resonemang.

Fortsättning följer

Den presenterade utredningen är ett förslag. Beslut ska tas av riksdagen och innan dess lär det bli utredningar som leder till modifieringar, så det är svårt att i nuläget veta exakt var vi hamnar.

En slutsats är dock att solkraft ligger onödigt långt ner på prioritetslistan och helt saknas i den föreslagna klimatstrategin. Minst sagt märkligt.

Har försökt att lista solcellsparker med bete i Sverige enligt nedan.

• Tipsa gärna om du känner till flera solcellsparker med bete.

Solcellsparker med bete är en form av agrivoltaiska solcellsanläggningar som verkar vara i ökande. Får är vanligast som betesdjur, men fann även en med hästar och en där man planerar att ha nötdjur. Har även hört ett fall där man tänkt sig att ha getter, men har inga data för den.

Vår forskning inom agrivoltaiska solcellssystem vid Mälardalens universitet har hittills varit inriktad på kombinationen odling och solelproduktion. Men kan finnas anledning att även göra studier på  bete och solelproduktion. Vore därför intressant att veta hur vanligt det är i Sverige och vilka erfarenheter man haft.

Solcellsparker med bete i Sverige. Tipsa gärna om du känner till flera.

Kärrbo prästgård. 2021-10-13.

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE) bjuder in till ett webbinarium om agrivoltaics den 12 december.

Genom att kombinera jordbruk med solelproduktion, agrivoltaics, kan jordbruksmark få en optimerad användning till nytta för både energisystemet och markägaren.

Under det här webbinariet berättar landets främsta forskare på området om sin forskning för att hitta en optimerad design för agrivoltaiska solcellssystem.

Kärrbo prästgård i Västerås har tilldelats Miljö och klimatrådets hederspris för sitt visionära arbete med elproduktion kombinerad med ekologisk odling. Med exempel från Kärrbo prästgård beskrivs forskningen kring odling av grödor i kombination med solelproduktion.

Anmälan görs här.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” har slutförts med  Mälardalens universitet som projektledare.

Vi hade igår ett möte med en markägare för möjlig installation av en agrivoltaisk solcellsanläggning i projekt ”Solbruk i Skåne” som leds av Region Skåne. Markägaren hade fått besked från nätägaren E.ON att för en planerad konventionell solcellspark på ca 15 MW krävdes en elnätutredning som skulle ta fyra månader och som skulle kunna starta 2025 i kvartal 3. Det betyder att ett besked om denna anslutning är möjlig skulle komma först i början av 2026, om mer än två år. Därefter skulle det uppskattningsvis ta ytterligare 1-2 år för upphandling och byggande innan solcellsparken skulle vara i drift 2027-2028. Det är orimligt med så långa väntetider för elnätutredningar, som sinkar utbyggnaden av ny elproduktion.

Till saken hör att Skånes effektkommission i sin Färdplan för Skånes
elförsörjning 2030 har som mål att

“Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt ska öka ifrån dagens 15% till minst 50% 2030 under årets alla timmar”

Hur ska det gå till med så långa handläggningstider för nätutredningar för ny elproduktion och utdragna tillståndsprocesser som kan ta åratal, kan man undra?

Regeringens klimathandlingsplan släpptes igår. I en handlingsplan förväntar man sig konkreta åtgärder för att nå ett eller flera mål. När det gäller energi finns en önskan från stål- och gruvindustri om väldigt stora mängder el inom de närmaste tio åren för att de ska kunna genomföra sina planer att ersätta kol och koks med vätgas, framställd genom elektrolys av vatten. Dessutom pågår en elektrifiering av transportsektorn. En undrar var därför hur regeringen ska stötta att ny elproduktion tillkommer inom det närmaste årtiondet.

Elproduktionen i Sverige på rekordhöga 170 TWh under 2022 bestod av vattenkraft (40,9%), kärnkraft (29,5%), vindkraft (19,5%), kraftvärme (9,0%) och solkraft (1,2%). Av dessa är det framför allt vindkraft och solkraft samt i viss mån kraftvärme som har potential att öka under det närmaste årtiondet. Ny kärnkraft lär vi få vänta minst tio år på och då med förbehållet att “Staten behöver skjuta till pengar om det ska byggas kärnkraft i Sverige, säger Vattenfalls vd Anna Borg.” Det betyder att vi skattebetalare måste stå för en del av notan om det ska bli någon ny kärnkraft.

Jag sökte på orden sol, vind, kraftvärme, fjärrvärme och kärnkraft i den 245 sidor långa handlingsplanen. Sol var omnämnt sex gånger, vind 28 gånger, kraftvärme fem gånger, fjärrvärme 18 gånger och kärnkraft 75 gånger enligt nedanstående tabell. Solvärme saknades helt. I all sin enkelhet ger det en tydlig vink om regeringens inriktning.

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solenergi

När det gäller solenergi nämner regeringen inte en enda egen konkret åtgärd. Den enda, men betydelsefulla åtgärden, är att enligt EU:s förnybarhetsdirektiv kommer solceller att få en särställning vad gäller snabb handläggning. Men regeringen menar att det inte kommer att påverka Sverige i någon högre grad då de skriver att solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga. Det är inte riktigt sant.

Solcellsparker på mark kräver oftast ett samråd med länsstyrelsen, som gör en prövning mot gällande lagar i Sverige, exempelvis 12 kap. 6 § i Miljöbalken, och exempelvis påverkan på natur- och kulturmiljö. När det gäller en solcellspark på 147 MW i Svedberga, Skåne, som European Energy lämnade in till samråd hos länsstyrelsen i Skåne 7 juli 2020 är ärendet fortfarande inte avgjort. Länsstyrelsen beslutade om förbud av verksamheten 26 april 2022, vilket European Energy överklagade till Mark- och miljödomstolen, som upphävde länsstyrelsen beslut 31 oktober 2022. Länsstyrelsen överklagade domstolens beslut och ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, som förväntas komma med ett beslut i början av 2024. Det har då tagit ca 3,5 år att handlägga detta ärende. Det är långt ifrån en snabb handläggning och som sinkar hela solcellsbranschen i Sverige.

Tips till regeringen

• Regeringen bör snarast ge tydligare riktlinjer åt länsstyrelserna när det gäller prövningsfrågor för solcellsparker på mark.
• Speciellt skulle det behövas ett regelverk för agrivoltaiska anläggningar där man kombinerar jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, liksom det finns i flera andra europeiska länder.
• Ta bort energiskatten på egenanvänd solel för solcellsanläggningar på minst 500 kW. Det är en rent fiskal skatt som saknar logik då det rör sig om en “vara” som aldrig varit ute på en marknad.

Omnämnande av ordet sol i regeringens klimathandlingsplan

Läs och döm själv om detta är värt namnet handlingsplan när det gäller solkraft i Sverige.

Sida 15

Kärnkraften minskar därför behovet av nätutbyggnad och storskalig energilagring, och möjliggör nyanslutning av intermittenta fossilfria energikällor såsom vind- och solkraft.

Sida 31

Exempel på andra initiativ och samarbeten där Sverige för närvarande deltar är … International Solar Alliance ….

Sida 80

Förnybartdirektivet

Förhandlingarna om revideringen av förnybartdirektivet färdigställdes under tiden Sverige var ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet och beslutades slutligt den 9 oktober 2023. Ändringarna, i de delar som handlar om tillståndsprocesser, syftar till att korta beslutstiderna för förnybar energi och tillhörande infrastruktur samt öka sannolikheten för att sådana projekt ska ges tillstånd, bl.a. genom att förnybar energi ska ses som ett överskuggande allmänintresse vid vissa avvägningar, t.ex. vid EU:s artskyddsregler. Tidsfrister förs in och skärps för tillståndsprövningen. Det kommer att behöva göras ändringar i svensk lagstiftning för att genomföra direktivets krav. Installation av solceller kommer att få en särställning vad gäller snabb handläggning, men påverkar inte Sverige i någon högre grad eftersom solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga.

Sida 89

Utbyggnaden av nätanslutna solceller ökar snabbt i Sverige, men från en förhållandevis låg nivå. År 2022 var den installerade effekten 2 384 MW vilket är en ökning med 50 procent från föregående år. Vid slutet av 2022 fanns totalt 147 692 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 55 333 anläggningar eller motsvarande en ökning på 60 procent jämfört med året innan.

Forskning

Som forskare inom energiteknik med inriktning mot solcellssystem var jag nyfiken på vad regeringen hade att säga om energiforskning. Forskning och innovation avhandlas på drygt fyra sidor. Kärnkraft, batteriteknik och elektrifiering (utan någon precisering) är de områden som nämns konkret. Inget konkret skrivs om solenergi, vindkraft eller kraftvärme. Regeringen skriver att

”Regeringen avser återkomma med en forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken framåt
…
En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.
…
Kompetens inom elektrifiering och batteriteknik är viktig för klimatomställningen. Regeringen gör en strategisk forskningssatsning vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola AB för att tillsammans med näringslivet stärka möjligheterna att långsiktigt utveckla en stark forsknings- och utbildningsmiljö inom elektrifiering och batteriteknik.
…
I och med regeringens satsningar på kärnkraftteknik behöver flera forskningsområden förstärkas och den kompetens som krävs på strålsäkerhets- och strålskyddsområdet behöver upprätthållas. ”

Förekomst av olika ord i regeringens klimathandlingsplan

Baserat på sökningar i regeringens pdf-fil.

Ord i regeringens klimathandlingsplan 2023-12-21

PS. Se även artikeln “Vart tog solkraften vägen, ministern?” i Aftonbladet i går. Upptäckte den precis efter att jag skrivit detta inlägg.

Mälardalens universitet söker en postdoktor i agrivoltaiska system, som kombinerar jordbruk och solelproduktion. Ett aktuellt och spännande forskningsområde.

“Forskningsmiljön Future Energy har flera projekt om agrivoltaiska system med fokus på styrning, modellering, simulering och optimering med hänsyn till både jordbruksproduktion och elproduktion. För närvarande har vi också projekt som fokuserar på att jämföra olika agrivoltaiska systemkonstruktioner, fokuserade både på matematisk modellering och laboratorie- och fältbaserade experiment, för både småskaliga och storskaliga system. Målen med projekten är att utveckla verktyg för att stödja den agrivoltaiska industrin nationellt och internationellt.”

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” hade Mälardalens universitet som ledare. Slutrapport finns att hämta på projektets webbsida. 

3,2 TWh producerad solel i Sverige under 2023 enligt pressmeddelande från Energiföretagen på nyårsafton. Det är en fantastisk ökning med 1,2 TWh (60%) jämfört med 2022.

Den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar från Energimyndigheten släpps 31 mars och först då får vi se hur många solcellsanläggningar som installerades  under 2023. Branschorganisationen Svensk Solenergi har förutspått runt 100 000 nya solcellsanläggningar under 2023. Också det en fantastisk siffra med tanke på att vi hade 147 960 anläggningar vid årets slut 2022.

Elanvändningen minskade under 2023

I pressmeddelandet från Energiföretagen framgår också att Sveriges elanvändning var 134,6 TWh under 2023. Lägre än under alla år utom 2014 under 2000-talet och i nivå med för drygt 35 år sedan. Det är 15,7 TWh lägre än toppåret 2001 då elanvändningen var 150,3 TWh.

Sveriges elanvändning och elproduktion enligt statistik från SCB för 2001-2022. Data från 2023 är enligt pressmeddelande från Energiföretagen 2023-12-31.

Minskningen i elanvändning sedan 2001 är mer än den el som skulle behövas om alla personbilar idag skulle vara elbilar. Körträckan för Sveriges personbilar var 6,5 miljarder mil under 2022 enligt Trafikanalys. Antaget att en elbil drar 2 kWh/mil blir det totalt 13 TWh om vi hade haft bara elbilar 2022.

Regeringen säger att “Sverige behöver därför planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045.” Man kan undra om det är ett rimligt antagande för elbehovet 2045?

Spotpriser på el 2023

De svenska spotpriserna på el var i medel bland de lägsta i Europa under 2023 enligt Energy-Charts.

Medelspotpris för el i EU + Norge och Schweiz. Källa: Energy-Charts.

Spotpriserna på Nord Pool var dock i elområde SE3 och SE4 högre under 2023 än medelpriset än under åren 2000-2022, då det endast var under 2010 som spotpriset i medel var högre än 50 öre/kWh. Lägg också märke till att så sent som 2020 var spotpriset 15-27 öre/kWh i de olika elområdena.

Årsmedel för spotpris i Sverige hos Nord Pool.

Export och import av el 2023

Den svenska elexporten var i Europa den högsta efter Frankrike under 2023 enligt Energy-Charts.

Till och med november hade Sverige nettoimport av el under endast 40 timmar under 2023 enligt Svenska Kraftnäts elstatistik. Data finns inte hos Svenska Kraftnät för december ännu. Kanske blev det rekordlågt antal timmar med nettoimport 2023, lägre än 190 timmar under 2022 enligt data från Svenska Kraftnäts elstatistik? Om inte rekord blev det i alla fall ett år med bland det lägsta antal timmar med nettoimport av el till Sverige under i vart fall de senaste 50 åren.

Import och export av el i EU plus Norge och Schweiz. Källa: Energy-Charts.

Svensk Solenergi har startat podden ”Heta S(t)olen”. Först ut var Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik med specialitet solceller vid Uppsala universitet. Marika är en ikon inom svensk solcellsforskning. Marika har jobbat med solcellsforskning under hela sitt yrkesverksamma liv. Hon var med och grundade företaget Solibro för tillverkning av solcellsmoduler baserade på tunnfilmsolceller av CIGS. Podden fick därmed ett rätt stort fokus på solcellsteknik.

Podden var trevlig att lyssna på. Intressant för min del då jag undervisat om solcellsteknik vid Mälardalens universitet, men aldrig forskat inom utveckling av själva solcellerna. Kanske lite avancerat för gemene man då man exempelvis behöver ha en hum om vad ett bandgap är och att solljuset består av fotoner för att förstå förklaringen av en solcells verkningsgrad. Å andra sidan kan man Googla fram betydelsen av ord som man inte är bekant med.  Hade kanske velat veta lite mer om vilka problem som behöver lösas för att tandemsolceller ska bli kommersiella och hur långt bort det kan vara med kommersiella tandemsolceller. Detta första avsnitt var 33 minuter, kanske lite långt för en pod.

Solelforskningscentrum Sverige

Vi fick också höra om kompetenscentret Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE). Det har ett 50-tal partners och finansieras med en tredjedel vardera av Energimyndigheten (36,5 miljoner under fem år), näringsliv och akademi. Sex olika akademier eller forskningsinstitutet deltar (Uppsala universitet, Mälardalens universitet, Karlstads universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Högskolan i Borlänge och RISE). SOLVE har sju olika forskningsteman. Målet är att 15 doktorander ska utbildas under de fem åren.

Solcellers verkningsgrad

Hur många försäljare av solceller förklarar för sina kunder hur en solcell fungerar fysikalist? Det är långt ifrån trivialt att förklara på ett enkelt och kortfattat sätt. I podden fick vi höra Marika förklara hur en solcell fungerar. Jag kunde hänga med, kanske beroende på att jag själv i forna kursen Solceller och solfångare på Mälardalens universitet försökt förklara detta för ingenjörsstudenter.

En halvledares bandgap är centralt när det gäller att förstå verkningsgraden för solceller. Likaså att solljuset har ett spektrum av många olika våglängder, omfattande ultraviolett, synligt och infrarött ljus. Om solljuset haft en enda våglängd hade man kunnat välja ett material med ett bandgap som motsvarande den våglängden och då skulle en solcell kunna fånga 100% av solljuset. Men med en solcell som har bara ett skikt är det omöjligt på grund av solljusets många våglängder. Solljusets fotoner med lägre energi än bandgapet kan inte utnyttjas och för fotoner med högre energi än bandgapet blir energiöverskottet värme.

Tandemsolceller

Ett sätt att förbättra verkningsgraden är att göra solceller med mer än ett skikt, så kallade tandemsolceller, som kan utnyttja en större andel av solljuset. Med tandemsolceller som Marika forskar på skulle man teoretiskt kunna höja verkningsgraden till över 40 % enligt Marika, jämfört med högst 33,7% för en solcell bestående av ett skikt. En teoretisk gräns på 46% anges för solceller med två skikt i den vetenskapliga artikeln Perovskite—a Perfect Top Cell for Tandem Devices to Break the S–Q Limit. Med en solcell bestående av oändligt antal lager är den teoretiska gränsen 68,7% verkningsgrad för normalt solljus som inte är koncentrerat på något sätt.

Perovskite

I Uppsala forskar man bland annat på solceller av perovskite, senaste årens solcellsraket, som skulle kunna bilda en tandemsolcell med kisel. Det finns idag ingen kommersiell tandemsolcell med perovskite. Om man hittar en perovskite som är tillräckligt stabil kan det gå fort för tandemsolceller att etablera sig, på motsvarande sätt som att monokristallina solceller med sin högre verkningsgrad tagit över från polykristallina solceller under de senaste fem åren.

Ser fram emot nästa avsnitt av podden ”Heta S(t)olen”.

13-15 februari hålls mässan Elmia Solar i Jönköping. Mer än 120 utställare och det finns även ett seminarieprogram.

Vi på Mälardalens universitet som forskar inom agrivoltaics har en monter (A09:36) där du kan träffa Bengt Stridh, Pietro Campana, Sebastian Zainali, Silvia Ma Lu, Sultan Tekai, Sven Ruin och Tekai Eddine Khalil Zidane.

Tisdag 13 februari kl. 15.30-15.55 kan du lyssna på föredraget ” Agrivoltaics – Jordbruk och solenergi i samverkan” av Bengt Stridh på scenen i hall A.

Agrivoltaiska projekt vid Mälardalens universitet

Inom forskningsprofilen Framtidens energi har vi följande pågående eller avslutade projekt inom agrivoltaics. Läs mera om projekten genom att klicka på länkarna.

• Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige, (Kärrbo, 2020-2023) Slutrapport
• Optimerad design av agrivoltaiska system i Sverige (Opti-APV), (Solvallen, 2022-2026)
• Undvika konflikter mellan globala mål för hållbarhet genom att kombinera jordbruk och solcellssystem (2022-2025)
• Förbättring av agrivoltaiska systemprestanda med spektralt selektiva solceller (Kärrbo, 2022-2024)
• Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE) (2022-2026), där Kombinerad markanvändning är ett projekt
• IEA PVPS Task 13 – Tillförlitlighet och prestanda för solcellssystem (2022-2026), där “agrivoltaics” är ett delprojekt
• MATRIX – Utvärdering av den första anläggningen för agrivoltaiska system i Sverige, (Kärrbo, 2023-2027)
• Solbruk i Skåne (2023-2027)

Fick ett förslag att även publicera de inlägg jag gör i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) på denna blogg, då det inte är alla som har VLT. Sagt och gjort. Här är det debattinlägg som var infört i VLT igår, den 21 februari. I nedanstående text har jag lagt till en del länkar (blå text), där några kan kräva inloggning till VLT:s e-tidning, i övrigt är texten densamma som i VLT.

Meningen är inte att här starta en debatt om kärnkraft eller inte. Men vi behöver tänka över hur regeringens ensidiga inriktning på framtida kärnkraft skjuter saker på framtiden och tar bort fokus från vad vi kan göra här och nu. Nuvarande politik går åt fel håll när det gäller hur vi ska uppnå våra uppsatta klimatmål. Symtomatiskt är exempelvis att Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft som jag skrev om 22 december. I ett debattinlägg i VLT den 1 februari skrev jag om att Sverige missar klimatmål för skogen, som handlar om skogens roll som kolsänka. Se även Tomas Ramberg: Kurvan ska dölja att dagspolitiken krockar med målen i DN den 20 februari.

Kärnkraft är inte den enda lösningen

Kärnkraftsvänner i olika inlägg på insändar- och debattsidan vill ha ny kärnkraft men försummar potentialen för alternativa lösningar. De utelämnar också att ny kärnkraft inte löser Sveriges elbehov eller klimatutmaningar under de närmaste tio åren, där energiomställningen till fossilfritt i dag går alldeles för långsamt, och att det skulle bli dyrt för oss skattebetalare.

Sveriges elanvändning kan i de högsta scenarierna fördubblas från 135 terawattimmar (TWh) 2023 till runt 270 TWh 2035 (”Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering, Energimyndigheten 2023-12-15). Det beror framför allt på stål- och gruvindustrins omställning från kol och koks till vätgas, framställd genom elektrolys av vatten som kräver mycket el. Regeringen hoppas på ny kärnkraft till 2035, vilket är både optimistiskt och otillräckligt. Hur ska kärnkraftsvännerna producera de ytterligare 135 TWh som kan behövas till 2035?

Ny kärnkraft kostar runt 1 kr/kWh (SVT 2024-01-16), vilket är långt ifrån ”prisvärd elproduktion” som skrivs i ett inlägg. Ny kärnkraft är olönsam på kommersiell grund enligt Vattenfalls vd Anna Borg (Ekots lördagsintervju 2023-12-09) och förklarar varför industrin, som några efterlyser, inte självmant vill satsa på ny kärnkraft.

Kärnkraftsvännerna vill att ”staten” ska bidra till finansiering av ny kärnkraft, en omskrivning för att vi skattebetalare ska stå för de stora subventioner som skulle behövas. Före de tillfälligt höga priserna under 2021–2023 har årsmedel för elspotpriset varit över 50 öre/kilowattimme (kWh) under endast två år under 2000-talet. Om ny kärnkraft skulle få runt 50 öre/kWh i spotpris behöver den subventioneras med lika mycket.

Regeringen vill ha två kärnkraftsreaktorer på minst 2 500 megawatt totalt till 2035. Antaget 85 procent tillgänglighet ger det en årlig elproduktion på 18,6 TWh och att det skulle behövas en årlig subvention på 9,3 miljarder, vilket under livslängden blir hundratals miljarder i subventioner enbart för dessa två reaktorer.

Kärnkraft är verkligen inte ”den enda lösningen på våra framtida energibehov” som en insändarskribent tycker. Vår elproduktion består även av vattenkraft, vindkraft, kraftvärme och solkraft, där utbyggnaden av vind- och solkraft pågår för fullt. Vi är direkt sammankopplade med sex andra länder med vilka vi utbyter el i form av export och import. 2023 hade Sverige nettoimport under rekordlåga 90 timmar och nettoexport under rekordhöga 8 670 timmar (”Elstatistik” Svenska Kraftnät). Energieffektivisering behöver det satsas mycket mer på, liksom flexibilitet i elanvändningen.

Ytterligare vind- och solkraft kommer att ge mer variabel elproduktion men de kan också tillsammans med vattenkraft, batterilager (stationära och i fordon), vätgas (tillverkning och lagring) och värmepumpar bidra till en mycket högre flexibilitet i elproduktion och elanvändning än i dag.

Flexibiliteten ger möjlighet till ett robust, uthålligt och helt förnybart elsystem. Energieffektiviseringar och flexibilitet kan även bidra till att minska utbyggnadsbehovet av elnätet så att vi inte behöver spendera så mycket som 1 000 miljarder på utbyggnad av elnätet till 2045 som Energiföretagen förutspår (”Sveriges elbehov 2045”, februari 2023).

Solar Region Skåne, Sustainable Business Hub och LRF Syd bjuder in till evenemangen

Solen Runt – Agrivoltaics 2: Markägare & lantbrukare satsar på solkraft den 5 mars i Norra Ugglarps bygdegård Genarp kl. 17.30 – 20.00.

Solen Runt – Agrivoltaics 3: Ekonomi & markarrende + studiebesök den 6 mars i Sjöbohem Hemvärnsgård, Sövdeborgsvägen 28B, Sövde kl. 09.30-14.00.

Vi kanske ses där!

Program 5 mars

Bengt Stridh & Sebastian Zainali, Mälardalens Universitet
Agrivoltaics – hur gör man och vilka erfarenheter finns idag?
Bengt Stridh & Sebastian Zainali, forskare vid Mälardalens Universitet och projektledare för en av Sveriges första Agrivoltaics-anläggningar kommer berätta om teknologin men också om deras första resultat och slutsatser i forskningsprojektet på Kärrbo prästgård utanför Västerås – hur fungerar egentligen allting och vad ska man tänka på ur ett tekniskt perspektiv om man som lantbrukare eller markägare vill satsa på solkraft?

Energi- och Klimatrådgivningen Skåne: Rådgivning & stöd kring energifrågor

Frågor, funderingar & diskussion

Program 6 mars

Bengt Stridh & Sebastian Zainali, Mälardalens Universitet:
Agrivoltaics – ekonomi & lönsamhet – hur bör man tänka?
Bengt Stridh & Sebastian Zainali, forskare vid Mälardalens Universitet och projektledare för en av Sveriges första Agrivoltaics-anläggningar kommer berätta om vilka lönsamhetsparametrar det finns kring solkraft och vad ska man ta hänsyn till om man vill satsa på Agrivoltaics om man som markägare och lantbrukare vill satsa på solen. Vad säger deras forskning och vilka slutsatser finns eventuellt i deras forskningsprojektet på Prästgård Kärrbo utanför Västerås ?

Erik Baeksted, Rabelöf Gods: Markägarens intressen & rättigheter
Erik, som är VD för Rabelöf Gods rådger och hjälper markägare och lantbrukare kring avtal för markarrende för sol- och vindkraft. Han kommer fokusera på 3 olika punkter i sitt föredrag. I anslutning finns det tillfälle att ställa frågor och även att få en enklare rådgivning och svar kring funderingar.

Erik kommer fokusera på:
– Vad ska man tänka på innan man skriver på ett arrendeavtal
– Vem arrenderar man till egentligen och vilka konsekvenser har det för markägaren/lantbrukaren?
– Vilka frågor bör branschen lyfta för att markägare/lantbrukare ska få bättre rådgivning kring dessa frågor?

Svea Solar – Rundvandring på Sparbanken Skånes Solcellspark utanför Sjöbo
OBS: studiebesöket är enbart öppet till målgruppen lantbrukare & markägare

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. 2021-06-02. 

I morgon börjar IEA PVPS Task 13 Reliability and Performance of Photovoltaic Systems ett internationellt möte i Piteå, med RISE som arrangör. Mötet pågår 2,5 dagar under tisdag-torsdag. Under torsdag-fredag blir det därefter 2024 High Latitude Photovoltaics Workshop.

Idag var det resdag och ankomst till Piteå. På kvällen åt vi som kommit middag och därefter gick vi till närmaste havsvik för att försöka se norrsken. Med sparkar tog vi oss i mörkret ut på en plogad isväg. Belöningen blev ett svagt diffust norrsken nära horisonten.

Från Sverige deltar i IEA PVPS Task 13 Reliability and Performance of Photovoltaic Systems Mälardalens universitet, RISE och Checkwatt med  finansiering från Energimyndigheten.

Idag var första dagen för IEA PVPS Task 13 (Reliability and Performance of Photovoltaic Systems) möte i Piteå med 40 deltagare från många olika länder.

Vi från Mälardalens universitet deltar i arbetspaketet ”agrivoltaics” där Max Trommsdorff, Fraunhofer ISE, och Pietro Campana, Mälardalens universitet är ledare.

Här nedan är dagens program som sträckte sig från 08.30 till 18.00.

Program dag 1

Welcome by the host.

Introduction – Task 13 Matters.

Subtask 1: Reliability of novel PV materials, components and modules

ST1.1: Degradation modes in new PV cell and module technology.

ST1.1: Content overview of chapter 2.6 Embedment Degradation.

ST1.1: Progress on the perovskite reliability paper for chapter 3.

ST1.2 – Performance and Reliability of Second Life PV

ST1.3 – Impact of Testing Strategies including application specific load conditions.

ST1.4 – Reliability of PV+Storage

Subtask 2: Performance and Durability of PV Applications

ST2.1 – Floating PV

ST2.2 – Agrivoltaics

ST2.3 – Bifacial Tracking Systems

ST2.4 – Digital Integration and Digital Twinning

ST2.5 – Module Power Electronics Efficiency and Shading

Subtask 2 Deliverables

IEA PVPS Task 13 i Piteå. Start för dag 1.