Mälardalens högskola leder forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare.

För närvarande har vi i Sverige ingen lättillgänglig statistik för egenanvändningen av solel för existerande solcellsanläggningar. Egenanvändningens storlek påverkar solcellsägarens ekonomi, solcellsförsäljares offertberäkningar och elnätsägarens behov av investeringar i elnäten. Att veta storleken på egenanvändningen är även viktig för att få kännedom om den totala solelproduktionen i Sverige. Projektets syfte är att råda bot på dessa kunskapsbrister.

Vi hoppas att du som är solcellsägare och har värden för din solelproduktion från minst hela 2018 vill hjälpa forskningen framåt genom att svara på några frågor. Vi önskar att få data från både små och stora anläggningar, alla kan vara med!

Du hittar enkäten via följande länk
https://sv.surveymonkey.com/r/solegen5

Vi vill gärna ha ditt svar senast den 14 oktober 2019.

Om du har några frågor om enkäten går det bra att kontakta Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola. Kontaktuppgifter finns i enkäten.

I en nyhet idag från Energimyndigheten skrivs

“Nu lanseras en helt ny webbguide för villaägare som planerar renoveringar. Guidens syfte är att ge oberoende expertråd om åtgärder som minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden.”

I “Min husguide” finns under renoveringsåtgärder bland annat ”RENOVERINGSÅTGÄRDER Installation av solceller”

Man kan undra vem som skrivit denna text, då den information som ges i vissa delar är felaktig eller vilseledande. Det hade varit lämpligt att låta en solcellsexpert granska texten innan publicering…

Här är några axplock

• ”Teknisk livslängd 20 år”.
  Med tanke på att effektgarantin för solcellspaneler vanligen är 25 år och för vissa paneler 30 år kan man undra varför man satt 20 år. Dessutom står det teknisk livslängd. Den tekniska livslängden motsvarar hur länge en solcellsanläggning är funktionsduglig, som säkert är långt över 20 år. För en solcellsägare är det ekonomisk livslängd som borde användas kan man tycka. Den ekonomiska livslängden är den tid anläggningen bedöms vara lönsam. I projektet ”Investeringskalkyl för solceller” satte vi den ekonomiska livslängden till 30 år.
• ”De är normalt seriekopplade vilket gör att skuggning av en solcell även påverkar angränsade solceller”.
  Man skriver solceller när man förmodligen menar solcellspaneler, som i sin tur består av många seriekopplade solceller, och då blir skrivningen direkt felaktig. Eftersom panelerna har bypassdioder kommer skuggning av en panel i normala fall inte att påverka angränsande paneler. Se inlägget ”Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller” från juni i år.
• “Ofta krävs bygglov, kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.”
  Kravet på bygglov för installationer som följer byggnadens form togs bort 1 augusti 2018, med vissa undantag. Se Boverkets “Nytt undantag från krav på bygglov för solcellspaneler och solfångare“.
• ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”
  Detta gäller bara för det överskott som matas in till nätet, inte för hela produktionen. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten var högst 100 Ampere.
• ”Solcellsmodulen bör ha en verkningsgrad på 15 procent.”
  Motivering saknas. Man bör inte sätta något krav på modulverkningsgrad, då det kan utesluta vissa solcellstekniker, som tunnfilm och färgade byggnadsintregererade solceller, som har lägre verkningsgrad än standardmoduler av kristallint kisel. För en solcellsägare finns ofta även estetiska krav som sannolikt blir allt vanligare i framtiden, där man kan vara villig att göra en kompromiss vad gäller solelproduktionen för att få önskat utseende.
• ”Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som beskriver hur man kan gå tillväga för att installera solceller, Så blir du solrevolutionär.”
  Det visar sig att länken i “Min husguide” till ”Så blir du en solrevolutionär” (här är den rätta länken) går till Energimyndighetens Solelportalen! Det finns mycket nyttig information i denna portal, som är betydligt mera genomarbetad än i “Min husguide”. Naturskyddsföreningens information är mer kortfattad, men som har fördelen att snabbt ge en överblick av viktiga punkter.
  Informationen hos Naturskyddsföreningen är dock inte helt uppdaterad. Solel svarar idag snarare för 0,3% än 0,2% av elmixen. Priset för köpt el är idag högre än 1 kr/kWh. Elcertifikatens värde ligger idag betydligt lägre än 12 öre/kWh, under september var medelpriset 7,8 öre/kWh enligt statistiken från Energimyndighetens Cesar. Värdet är på väg mot nära noll och elcertifikaten kommer därmed inom ett par år att vara ointressanta småhusägare. Naturskyddsföreningen text “Det går ibland att höja säkringen för en kostnad.” blir tvetydig när det gäller vilken säkring och kostnad man menar. Se diskussionen till inlägget “Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?“. Om man får ett stort överskott kan man sätta in en högre servissäkring för det överskott som matas in till nätet. Det blir då en engångskostnad för det, men det blir ingen ökad fast årlig kostnad för elabonnemanget eftersom man inte behöver höja säkringen för den köpta elen.
• ”Installerad effekt på ca 5 kW krävs vilket ger mellan 4 500 till 5 000 kWh per år.”
  Det motsvarar ett utbyte på 900-1000 kWh/kW per år och gäller i bra lägen. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer och då kan solelproduktion bli lägre än 4 500 kWh vid 5 kW installerat.
• “Solcellerna bör placeras mot söder, sydost eller sydväst och skuggfritt.”
  Då priserna på solcellsanläggningar sjunkit så mycket under 2010-talet kan även installationer mot väster eller öster eller på fasad övervägas. Speciellt om man har platta tak kan låglutande system med paneler orienterade mot väster och öster vara värda att ha i åtanke.
• ”En riktlinje kan vara att utforma din anläggning så att produktionen motsvarar husets hushållselanvändning under ett år.”
  Det saknas en motivering till denna riktlinje och därför svårt att bedöma hur relevant denna riktlinje är. Om man tänker på risken att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent under ett kalenderår är det inte alla elbolag som tar ut någon sådan avgift och i dessa fall blir riktlinjen irrelevant. I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.

Tisdag-fredag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett internationellt möte i Santiago (tisdag-onsdag) och Antofagasta (torsdag-fredag).

Från Sverige deltar  i Task 13 Bengt Stridh, Mälardalens högskola, Anne Andersson, SP, Johan Paradis Ärlebäck, Paradis Energi, Elin Molin, PPAM, och Dan-Eric Archer, Emulsionen. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyenheten. Det är runt 30 deltagare på detta möte.

Demonstrationer i Santiago

Mötet överskuggas av demonstrationer som varit de senaste dagarna i Santiago. Det är undantagstillstånd och för fjärde kvällen i rad utegångsförbud. I kväll från 20.00. Mötet tog därför en paus under sen eftermiddag för att få lite mat på staden och sedan fortsatte mötet till 21.00 på kvällen på vårt hotell. Tur att mötet är på samma hotell som vi bor på, det brukar normalt sett inte vara så på dessa IEA-möten.

Vid vår paus var det en stillsam folkvandring in mot Santiagos centrum i början på kvällen. Demonstrationerna kommer att fortsätta. En av de sex tunnelbanelinjerna är delvis återöppnad efter att varit stängd efter fredagskvällens vandalisering, med militärer posterade vid en nedgång vi gick förbi. Vid 5-6-tiden vara nästan alla affärer och restauranger stängda, svårt att hitta någonstans att köpa ens en vattenflaska. Hittade till sist ett ställe där man beställde och fick det man beställt genom en lucka i ett metallstaket vid affärens ingång.

Stillsam folkvandring mot centrum i Santiago.

Stillsam folkvandring mot centrum i Santiago.

Militärer posterade vid en nedgång till en tunnelbanestation i Santiago.

Solceller försörjer automat för uthyrning av cyklar. För tillfället var alla cyklar uthyrda här.

Det internationella mötet inom IEA PVPS Task 13 har nu varit två dagar i Santiago. Idag flög vi upp till Antofagasta, där mötet fortsätter med en teknisk tur i morgon i Atacamaöknen, som har en medelnederbörd på 1 mm per år. I vissa delar har man inte uppmätt någon nederbörd alls… Atacamaöknen är världens bästa plats för solceller, med hög solinstrålning och relativt låg temperatur.

I Chile, med 18-19 miljoner invånare, producerades 5,43 TWh solel 2018, som motsvarade 7% av Chiles elanvändning. Det skulle betyda att Chile använder ca 78 TWh el. Sveriges slutliga elanvändning var 126 TWh år 2017 enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2019. Sverige använder därmed i runda slängar tre gånger mer el per person än vad man gör i Chile.

En annan föredragshållare sa att Chile hade 2,6 GW solceller installerade vilket skulle ge ett utbyte på i genomsnitt 2090 kWh/kW. Ett genomsnitt för Sverige är sannolikt under 900 kWh/kW.

När vi flög till Antofagasta såg vi en mycket stor solcellsanläggning. En annan deltagare i IEA-mötet trodde det kunde röra sig om 200 MW. Svårt att skatta från 10 000 meters höjd, men om en solcellsanläggning ser stor ut från den höjden, då är den riktigt stor…

Stor solcellspark på många MW sedd från flyget mellan Santiago och Antofagasta i Chile.

Under det internationella mötet i IEA PVPS Task 13 (Performance, Operation and Reliability of Photovoltaic Systems) i Santiago har vi fått höra presentationer av personer från Chile. De har nämnt att ett målet för produktionskostnaden för storskalig solel i Chile är LCOE (Levelized Cost Of Electricity) mindre än 25 USD/MWh till 2023-2025.

Man har nämnt att ”baseline” 2018 i Chile är
32,3 USD/MWh med ensidiga (monofacial) solcellsmoduler
28,5 USD/MWh med dubbelsidiga (bifacial) solcellsmoduler, som är en starkt kommande för solcellsparker.

Solinstrålningen i norra Chile är sådär 2400-2800 kWh/m2,år enligt solkartor jag sett. Det ligger i världstoppen, med den stora Atacamaöknen som världens bästa plats för solceller. Det högsta värde för solstrålning mot en horisontell yta som SMHI uppmätt i Sverige under ett år är 1217 kWh/m2 i Karlstad 1968. Mindre än hälften av de bästa platserna i Chile…

När vi flög åter från Antofagasta till Santiago satt jag denna gång med utsikt mot kusten och även där fanns en mycket stor solcellsanläggning, se bilden.

Stor solcellspark sedd från flyg, nära kusten mellan Antofagasta och Santiago i Chile. Molnen/dimman i bakgrunden ligger vid kusten av Stilla Havet.

Idag hölls Solelmässan i Uppsala. Den var mycket välbesökt, det var till och med lapp på luckan. Det vara många utställare på plats och många föredrag att lyssna på. Jag, David Larsson, Solkompaniet, och Anna Svensson, Soltech Energy höll föredrag om byggnadsintegrerade solceller (BIPV), som en del av vårt deltagande i IEA PVPS Task 15 Enabling Framework for Acceleration of BIPV. Rummet var sprängfyllt med runt 100 åhörare. Kul! Föredragen kommer att finnas på Solelmässans hemsida.

Dessförinnan hade Anne Andersson, RISE, Elin Molin, PPAM, och Dan-Eric Archer, Check Watt, hållit föredrag om deltagande i IEA PVPS Task 13 Performance, Operation and Reliability of Photovoltaic Systems, där jag också är med som en av de svenska representanterna.

Apropå byggnadsintegrering visade Midsummer solpanelen SunWave , som man utvecklat anpassad för Benders 2-kupiga takpannan Palema. Panelen består av CIGS tunnfilmsolceller på en 0,15 mm tjock stålplåt som motsvarar fem av Benders takpannor. Panelen är bara 2 mm tjock och sätts fast utanpå takpannorna. Varje panel har en effekt på 55±2,5 W. De säljs i paket om 100 paneler = 5,5 kW. Enligt uppgift under ett föredrag av Midsummer säljs de av Benders till ett pris av ca 125 000 kr (ca 22 700 kr/kW), inklusive moms men exklusive installation. Effekten per kvadratmeter anges till ca 110 W, vilket ger en verkningsgrad på ca 11%.

En detalj i sammanhanget är att även om SunWave estetiskt ser ut som BIPV kvalar den inte in i definitionen av byggnadsintegrerade solceller enligt IEA PVPS Task 15, då den inte ersätter något byggnadsmaterial. Den smula invecklade definitionen av BIPV som rekommenderas av IEA PVPS Task 15 är:

“A BIPV module is a PV module and a construction product together, designed to be a component of the building. A BIPV product is the smallest (electrically and mechanically) non-divisible photovoltaic unit in a BIPV system which retains building-related functionality. If the BIPV product is dismounted, it would have to be replaced by an appropriate construction product.”

Kortfattat kan man säga att BIPV ersätter ett byggmaterial och har dubbla funktioner, i form av elproduktion och att vara ett byggelement.

Man kan få BIPV i olika färger. Verkningsgraden blir lägre än för standardmoduler, men bättre exempelvis en vit solcellsfasad som producerar el än en vit fasad som inte producerar någon el. Bloggens devis är “Solceller på varje hus i framtiden” och vi kommer att se allt mer av estetiskt tilltalande solcellsprodukter i framtiden är min tro.

Mer än fullsatt under föredraget om byggnadsintegrerade solceller (BIPV).

David Larsson, Solkomnpaniet, berättar om affärsmodeller för BIPV.

Anna Svensson, Soltech Energy, berättar om BIPV-produkter.

Solpanelen SunWave, utvecklad av Midsummer för Benders takpanna Palema.

Stort tack till alla 86 solcellsägare som svarat på denna enkät via bloggen (även andra kanaler används för samla in enkätsvar). Vi vill gärna få in fler svar, så vi håller enkäten öppen ett tag till.

Mälardalens högskola leder forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare.

För närvarande har vi i Sverige ingen lättillgänglig statistik för egenanvändningen av solel för existerande solcellsanläggningar. Egenanvändningens storlek påverkar solcellsägarens ekonomi, solcellsförsäljares offertberäkningar och elnätsägarens behov av investeringar i elnäten. Att veta storleken på egenanvändningen är även viktig för att få kännedom om den totala solelproduktionen i Sverige. Projektets syfte är att råda bot på dessa kunskapsbrister.

Vi hoppas att du som är solcellsägare och har värden för din solelproduktion från minst hela 2018 vill hjälpa forskningen framåt genom att svara på några frågor. Vi önskar att få data från både små och stora anläggningar, alla kan vara med!

Du hittar enkäten via följande länk
https://sv.surveymonkey.com/r/solegen5

Vi vill gärna ha ditt svar senast den 10 november 2019.

Om du har några frågor om enkäten går det bra att kontakta Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola. Kontaktuppgifter finns i enkäten.

Passade på att fota den nya solcellsinstallationen på fasad på ABB Arena, Rocklunda, i Västerås i kväll. Det är semitransparenta glas-glas-moduler och bakom modulerna har man satt färgad LED-belysning som ger en intressant effekt. I kväll var det röd belysning men har även sett att det finns grön belysning. Vad jag förstår från fastighetsbolaget Hemsö, som vi träffade häromdagen på Mälardalens högskola, kan man använda belysningen för att göra olika mönster på fasaden.
Installationen kan ses från E18 när man passerar Rocklundaområdet. E18 går bara något hundratal meter från fasaden.

PS 2019-11-27. La till två bilder i dagsljus morgonen efter.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-27.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-27.

Energy Supply DK skriver idag att i början av 2020 börjar man bygga solcellsparken Vandel 3. Tillsammans med tidigare Vandel 1 och 2 med 113,1 MW installerad effekt kommer det att vara den största solcellsparken i Norden och den sjunde största i Europa enligt artikeln. Det intressanta är att man skriver att Vandel 3 byggs helt utan något stöd. Solcellsparkerna ligger på en nedlagd flygplats på Jylland, ungefär i höjd med Malmö.

Det framgår inte vilken effekt Vandel 3 kommer att ha när den är färdig 2021. Det står att den kommer att producera 152 000 MWh, medan man anger att den Vandel 1 och 2 producerar 110 000 MWh. I en artikel i ing.dk angavs 155 MW och att det totalt blir 268 MW i Vandel. Det kan jämföras med att Sverige hade totalt 411 MW installerat vid slutet av 2018, enligt Energimyndighetens statistik.

I ing.dk anges att priset är hemligt men att Københavns Kommunes energiselskab har gett en “tommelfingerregel” motsvarande 5 000 danska kr/kW, vilket gör ca 7 000 svenska kr/kW vid kurs ca 1,4 SEK/DKK. Lågt pris om det stämmer. Man uppger också att huvuddelen av den nya solcellsparken köps av den svenska investeringsfonden Infranode.

Elen ska säljas på den fria marknaden, det vill säga Nord Pool spotmarknad. Spotpriserna i Danmark och elområde SE4 i sydligaste Sverige är relativt lika om man tittar på snittpriser över ett år. Under 2018 var snittpriset 45,303 öre/kWh i DK1 (där solcellsparken ligger) och 47,508 öre/kWh i DK2 medan det var 47,656 i SE4.

Kolla in denna video där man filmat med drönare över Vandel 1 och Vandel 2. Ger en uppfattning om storleken på en 113,1 MW solcellspark.

Jämför även med denna solcellspark i Chile på 246 MW, som jag fotade från flyg i oktober i år.

PS. Bengt Perers tipsade om artikeln “Ny gigant-solcellepark uden hverken tilskud eller sponsor” där det står att Vandel 3 har en installerad effekt på 155 MW och det totalt blir 268 MW. Min uppskattning blev 1 MW för hög, justerade därför texten.
PS 15/12. Blev en miss när det gäller priset. Priset 5000 kr/kW var i danska kronor. Med en växelkurs på ca 1,4 SEK/DKK blir det ca 7000 svenska kr/kW.

Stor solcellspark sedd från flyg, nära kusten mellan Ántofagasta och Santiago i Chile. Molnen/dimman i bakgrunden ligger vid kusten av Stilla Havet.

Den dom som Högsta Förvaltningsdomstolen meddelande den 3 december är ett bakslag för solceller i Sverige, vilket uppmärksammades i ett Twitter-inlägg av Johan Öhnell i förrgår.

Domen innebär att moms ska tas ut på solel som bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare producerar och säljer till lägenhetsinnehavare. Det gör att denna solel blir 25% dyrare för lägenhetsinnehavarna och det blir en extra administration kring detta. Det hela rimmar minst sagt illa med den klimathandlingsplan som regeringen släppte igår.

Det lite märkliga är att Högsta förvaltningsdomstolen ändrade Skatterättsnämndens förhandsbesked, som var av motsatt uppfattning, och istället gick på Skatteverkets linje. Den åtta sidor långa texten i domen  avslutas med dessa meningar som sammanfattar domstolens bedömning.

”Villkoren för leveranserna liknar således i hög grad de som beskrivs i den första av EU-domstolens två varianter i Wojskowa Agencja Mieszkaniowa (se punkt 16 ovan). Högsta förvaltningsdomstolen drar därför slutsatsen att det av den domen följer att bolagets och bostadsrättsföreningarnas tillhandahållanden av el och/eller vatten ska anses vara fristående från bostadsupplåtelserna och att de därmed är skattepliktiga. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska således ändras.”

Det finns även en tre sidor lång skiljaktig mening då en av de fem beslutsfattarna i domen hade en avvikande mening.

Momsavdrag för inköp? Knappast…

En knorr är att domen avslutas med

”Skatterättsnämnden har inte haft anledning att ta ställning till frågan om det föreligger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp och installation av anläggningar för el respektive vatten. Målet ska därför visas åter till nämnden för behandling av den frågan.”

Om man fick rätt att göra avdrag för momsen för inköpet av solcellsanläggningen skulle det se bättre ut. Men vi vet inte om det kommer att vara möjligt och när ett besked i sådana fall skulle komma. Skatteverket är enligt texten i domen emot även detta vilket talar starkt emot ett positivt utfall i frågan.

Rask lösning önskas

Vill vi gynna installationer av solceller måste onödiga hinder som detta rensas bort. Här krävs snarast bot och bättring, där regeringen raskt måste hitta en lösning på detta dilemma.

PS 20/12. Se även artikeln Domstolsbeslut kan spräcka planer på solel i Fastighetstidningen.

Enligt tips i föregående inlägg ”Bakslag för solceller i Högsta förvaltningsdomstolen” finns även en betydande framgång för solcellsägare enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 25 oktober i år. Domen innebär att HSB Bostadsrättsförening Gasellen i Linköping har rätt att göra avdrag med två tredjedelar av momsen för installationskostnaden av en solcellsanläggning under 2012-2014. Att det blev två tredjedelar beror på att det är så stor andel av den producerade solelen som föreningen säljer.

Ärendet har haft flera rättsliga turer. Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till momsavdrag då man ansåg att solcellsanläggningen omfattade av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Föreningen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping, som biföll överklagandet och beviljade föreningen momsavdrag. Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Jönköping, som biföll överklagandet och fastställde Skatteverkets beslut. Föreningen överklagade detta beslut och fick rätt i Högsta förvaltningsdomstolen, som i sin dom skriver

”Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening innebär det förhållandet att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder inte att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.

 Föreningen har således rätt att göra avdrag för den del av den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av solcellsanläggningen och som kan anses hänförlig till föreningens skattepliktiga försäljning av el. Skatteverket har inte invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning. Överklagandet ska därför bifallas. ”

Se även blogginlägget ”HFD medger momsavdrag för solcellsanläggning” från Tax matters.

Det lite underliga är att Högsta förvaltningsdomstolen i den senare domen från 3 december i år, enligt föregående inlägg, skrev

“Skatterättsnämnden har inte haft anledning att ta ställning till frågan om det föreligger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp och installation av anläggningar för el respektive vatten. Målet ska därför visas åter till nämnden för behandling av den frågan.”

Frågor och diskussion

Högsta förvaltningsdomstolen fastslog i domen från 3 december att moms ska tas ut på solel som bostadsrättsföreningar producerar och säljer till lägenhetsinnehavare. Innebär det med tillämpning av domen från 29 oktober att bostadsrättsföreningar skulle få göra avdrag för momsen på hela kostnaden för solcellsanläggningen?

En fråga man kan ställa sig är om domen i Högsta förvaltningsdomstolen även kan tillämpas av småhusägare? Skatteverkets har enligt ett ställningstagande från 2018 varit att man måste sälja all producerad solel för att kunna göra avdrag för momsen för köp av en solcellsanläggning.

En dom i kammarrätten från i mars i år medgav dock ett avdrag på 66% av installationskostnaden för två makar som installerat solceller på en ekonomibyggnad och sålt ett överskott på 66% av den producerade solelen till ett elhandelsbolag. Detta enligt blogginlägget “Kammarrätten underkänner Skatteverkets tolkning av momsavdrag för solcellsinvesteringar” från Tax matters. Om detta vore tillämpbart för alla småhusägare som har solceller skulle det vara gynnsamt.

Skatteverket skriver att

“Med anledning av HFD:s uttalande kommer Skatteverket att se över följande ställningstagande.

2018-03-01, dnr 202 90662-18/111, Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el,

2017-12-20, dnr 202 492055-17/111, Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet och

2017-12-20, dnr 202 492052-17/111, Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad.”

Det är minst sagt snårigt med olika domar och överklaganden. Trots regeringens intentioner att stödja solcellsägare kan man inte säga att Skatteverket suttit i samma båt i momsfrågan. Högsta förvaltningsdomstolen är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen i Sverige så vi hoppas att Skatteverket lägger ner vapnen nu.

Tog ut statistik från Svenska Kraftnät hur mycket solel som matats in till nätet från 2016 till och med oktober 2019. En bedömning är att den installerade solcellseffekten i Sverige vid årets slut hamnar i intervallet 700-800 MW, vilket är nära en fördubbling under 2019 jämfört med 2018 års 411 MW. Under 2020 bör milstolpen 1 GW passeras!

Tabellen visar hur mycket solkraft som matats in till nätet under åren 2016-2019, där årets värde avser enbart januari till oktober. Den installerade effekten är hämtad från Energimyndighetens statistik för nätanslutna solcellsanläggningar. Figuren i slutet visar inmatningen per månad under åren 2016-2019.

Den högsta effekt som matades in till nätet under en timme var 261,5 MW under 2019 den 22 juni kl. 12-13 respektive 149,1 MW under 2018 den 1 juli kl. 12-13.

Tittar på man på månaderna januari-oktober har inmatningen till nätet ökat med 75% under 2019 jämfört med 2018. Tar man hänsyn till att solinstrålningen var betydligt högre under 2018 än under 2019, exempelvis ca 9% högre i Lund och ca 10% högre i Stockholm, bör den installerade solcellseffekten nästan ha fördubblats under 2019.

Okända faktorer är hur mycket svenska solcellsanläggningar producerar i genomsnitt och hur stor andel av den producerade solelen som är egenanvänd. Det går därför inte att ge något exakt svar på hur mycket solel som produceras i Sverige eller hur stor den installerade effekten är med hjälp av ovanstående data. Vi får därför se hur bra min bedömning av den installerade effekten är först när Energimyndighetens officiella statistik för installerad effekt kommer under våren. 

Storleken på egenanvändningen är en fråga vi försöker besvarar i forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med Mälardalens högskola som projektledare, finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare. Vi har dock inga resultat att presentera ännu från detta projekt. Det har byggts några större solcellsparker på 1 MW eller mer under 2019 som matar in all solel till nätet, men deras andel av den totalt installerade effekten är så liten att det inte borde ha något större påverkan på andelen inmatad el till nätet i Sverige. En trend är småhusanläggningars storlek har ökat genom åren, vilket medför en minskad egenanvändning och en större inmatning till nätet. 

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under åren 2016-2019. Med data från Svenska Kraftnät.

Energiföretagen publicerade “Elstatistik för 2019: Största nettoexporten någonsin” den 30 december. Där anger man en uppskattad tillförsel av solkraft på 0,39 TWh under 2018 och 0,6 TWh under 2019, därmed en ökning på 53,5%. Tillförseln under 2018 är dock ett för högt värde.

SCB, med statistik från Energimyndigheten, anger i sin publikation Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) 2018 att solkraft gav 0,391 TWh under 2018. Uträkningen är gjord som installerad effekt vid årets slut för nätnanslutna solcellsanläggningar (411 MW) och med ett antagande om att solcellsanläggningarna gav 950 kWh/kW i genomsnitt under året. Det är dock ett tankefel att använda den installerade effekten vid årets slut och det antagna utbytet är sannolikt ett för högt värde, vilket leder till en överskattning av Sveriges solelproduktion för 2018.

Om man antar att utbyggnaden av solcellsanläggningar var jämn över året under 2018 skulle den installerade medeleffekten varit 321 MW under 2018, då den installerade effekten var 231 MW vid utgången av 2017. Antaget ett utbyte på ca 900 kWh/kW under 2018 skulle det bli ca 0,29 TWh solel under 2018. Antagandet om utbytet bygger på examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i fjol av Erik Schelin som visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna.

Sveriges elproduktion var 159,7 TWh under 2018 och den slutliga elanvändningen, exklusive förluster, 130,6 TWh enligt SCB. Solelen skulle därmed motsvara ca 0,18% av svenska elproduktionen och ca 0,22% av den slutliga elanvändningen under 2018. 

Med den uppskattade utbyggnadstakten för solceller under 2019 enligt inlägget Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019 blir en uppskattning att solel svarade för 0,3% av Sveriges elproduktion under 2019 respektive 0,4% av den slutliga elanvändningen.

Trend i Sveriges elanvändning

Enligt Energiföretagens pressmeddelande minskade Sveriges totala elanvändning, inklusive överföringsförluster, med 3,6% till 137,2 TWh under 2019. Sveriges högsta årliga elanvändning hittills var 2001, men den har därefter minskat enligt nedanstående diagram. Det är intressant att elanvändningen minskar då alla prognoser pekar på en mer eller mindre drastiskt ökad framtida elanvändning. Sveriges elanvändning 2019 var på samma nivå som 1987, då den var 137,4 TWh enligt Energimyndighetens Energiäget i siffor 2019. Under de senaste ca 30 åren har alltså Sveriges elanvändningen inte ökat trots en befolkningsökning på ca 1,9 miljoner sedan 1987.

Intressant är också att nettoexporten av el slog nytt rekord med 25,8 TWh under 2019 enligt Energiföretagens pressmeddelande.

Sveriges årliga elanvändning inom landet. Data från “Tillförsel och användning av el 2001–2018 (GWh)” från SCB och för 2019 från Energiföretagens pressmeddelande 20191230.

I föregående inlägg uppskattades att solel bidrog till 0,4% av Sveriges slutliga elanvändning under 2019. Det är även intressant att titta på andelen solel per timme, med tanke på att solelproduktion är variabel över tid.

En svårighet med en sådan uppskattning är att det inte finns några nationella mätvärden för egenanvändningen av solel per timme så här nöjer jag mig med att i första hand titta på värden för den andel av solelen som matas in till nätet utifrån data från Svenska Kraftnäts “Elstatistik”. Den verkliga andelen solel per timme av Sveriges slutliga elanvändning är alltså högre än nedanstående värden.

Den högsta andelen solkraft inmatad till nätet under 2019 var den 22 juni kl. 12-13 med 2,35%. Detta var också den timme som hade högst inmatad effekt av solkraft till nätet, 261,5 MW. Det är en kraftig ökning från 2018 då den högsta andelen var 1,26% den 8 juli 2018 kl. 12-13 och från 2017 då den högsta andelen var 0,70% den 22 juli kl. 11-12.

Varaktighetskurvorna enligt nedan visar att det är få timmar med högsta andelarna av solel, men de ökar kraftigt i antal. 2017 var det ingen timme som hade mer än 1% solel. Det ökade till 55 timmar under 2018 och till 656 (7,5% av årets timmar) under 2019.

Den installerade effekten för solceller 2019 är en uppskattning enligt inlägget Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019. Den officiella statistiken från Energimyndigheten kommer under våren. För 2019 fanns bara värden för januari-oktober tillgängliga från Svenska Kraftnät men det påverkar inte värdena i tabellen då solandelen i november-december är låg.

Snart 10% solel i svensk elmix under bästa timmen

Solandelen är fortfarande låg men om ökningen av den installerade solcellseffekten blir låt säga 50% per år under de kommande åren (vilket är lägre än vad den varit under de senaste åren), då kommer 10% andel solel av den el som matas in till nätet att nås redan 2023 för den timme som har högst andel solel. Om man istället antar en betydligt blygsammare tillväxt med en 50% ökning under 2020 och lika stor installerad effekt under de följande åren nås 10% år 2026, under förutsättning att Sveriges elanvändning håller sig ungefär på dagens nivå.

Om man skulle anta att 30% (osäker gissning!) av den producerade solelen är egenanvänd under timmen med den högsta solelproduktionen skulle den verkliga andelen solel för denna timme passera 10% av Sveriges slutliga elanvändning redan inom tre-fem år. En spännande tanke…

Kommentarer
Om man istället för andel av elanvändning skulle ta andel av svensk elproduktion skulle det bli lägre värden, exempelvis 2,01% under 2019 istället för 2,35%. Eftersom solelen i huvudsak produceras och används lokalt i lågspänningsnätet tyckte jag att det var mest relevant att jämföra med elanvändningen i Sverige.

Ska man vara petig borde den egenanvända solelen läggas till i Sveriges elanvändning innan man beräknar andelen solel. Men eftersom det är låga värden för solel idag skulle det endast ha en marginell inverkan, exempelvis 2,33% istället för 2,35% om man skulle anta att 30% av den producerade solelen var egenanvänd under denna timme. Andelen egenanvänd solel är dessutom okänd men vid hög solelproduktion sjunker vanligen egenanvändningen, speciellt för småhusägare.

Andel solel inmatad till elnätet av Sveriges elanvändning per timme. Notera att det är logaritmisk skala på x-axeln och att egenanvänd solel inte ingår, varför den verkliga andelen solel av Sveriges elanvändning är högre. Data från Svenska Kraftnäts “Elstatistik”.

Solceller hade inte blivit någon succé hos småhusägare om det inte vore för vissa politiska stödåtgärder. En av de viktigaste är att man som småhusägare inte behöver betala något inmatningsabonnemang för den överskottsel som matas in till nätet.

Jag författade 2005 rapporten ”Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk report 05:30 (2005)”. Där påpekades att kostnaden för det inmatningsabonnemang (då 4 400 kr/år inklusive moms hos Mälarenergi) som behövs för att sälja överskottsel var så hög att det inte lönade sig att producera något för försäljning för en småhusägare, som idag svarar för den i särklass största andelen bland solcellsägarna. Det dröjde dock till april 2010 innan en ändring gjordes i Ellagen. Ändringen gjorde att mindre elproducenter inte behöver betala något inmatningsabonnemang om man har ett säkringsabonnemang som är högst 63A, inmatning till nätet har högst 43,5 kW effekt och om man är nettokonsument under ett kalenderår, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Utan denna förändring hade vi sett mycket mindre solcellssystem på småhus idag, utan något större överskott för försäljning.

Säljer man mer el än man köper blir man en nettoproducent. Om man blir nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Men det är inget krav att nätbolagen måste ta ut en avgift och det är inte alla nätbolag som gör det. Kolla därför med ditt nätbolag hur de gör och vad det i sådana fall kostar. Kostnaden för det årliga abonnemanget är vanligen så hög att det inte lönar sig för en småhusägare att bli nettoproducent om nätbolaget vill ha betalt för inmatningsabonnemanget.

Kravet om nettokonsument hindrar utvecklingen för solceller

Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar än för några år sedan då solcellsanläggningar har blivit billigare och medvetenhet om solceller ökat. Man kan exempelvis vilja fylla sitt hustak för att få en snygg installation. Om man har en låg elanvändning är det troligt att man blir nettoproducent och man riskerar att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Valet kan då bli att man installerar en mindre anläggning och på så vis hindras utvecklingen för solceller.

Frågor om nettokonsument eller nettoproducent är en av de vanligaste som dyker upp på bloggen. Blev senast igår uppringd av en västeråsare som installerat solceller och som blivit nettoproducent. Vare sig det bolag han köpt solcellerna ifrån eller dess underleverantör hade upplyst honom om att Mälarenergi tar betalt för inmatningsabonnemanget när man blir nettoproducent. Hos Mälarenergi kostar abonnemanget 2025 kr/år. Men vissa nätbolag tar inte ut någon avgift. Enligt tidigare kommentarer från bloggläsare tog exempelvis E.ON bort avgiften den 1 januari 2019. Ellevio är ett annat nätbolag som inte tar ut någon avgift för inmatning.

Önskvärda ändringar

För att slippa kravet på en årlig avgift för inmatningsabonnemanget bör följande ändringar göras i Ellagen:

• Ta bort kravet på nettokonsument.
• Ändra säkringsgränsen från 63A till 100A.

Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man föreslog att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Promemorian har varit ute på remiss, men ingen proposition för riksdagsbeslut finns ännu. Så det lär dröja till minst 2021 innan den nya lagen skulle kunna träda i kraft. Man kan undra varför det tar sådan tid, med tanke på att det snart gått 2,5 år sedan promemorian släpptes? Det är dags att det blir verkstad nu…

I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang i Inkomstskattelagen (67 kap., §27). Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.

• Ett temporärt alternativ i väntan på att den nya Elmarknadslagens förslag genomförs vore att alla nätbolag frivilligt låter bli att ta ut avgiften för inmatningsabonnemanget för se små elproducenterna, på det sätt som exempelvis E.ON och Ellevio har beslutat att göra.

Ellagen idag

I ellagens kapitel 4, 10§ står idag

”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Förslag i promemoria 2017-09-22

I regeringens promemoria från 22 september 2017 står under “Småskalig elproduktion” i kapitel 6:

” 22 §   En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”

Skillnaden mot dagens ellag är att man föreslår att stryka meningen om krav på att man är nettokonsument.

Under ”Skälen för förslaget” står på sidan 179-180 i promemorian:

”Att befria elanvändare med mikroproduktion från skyldigheten
att betala nätavgift för sin inmatning är ett sätt att göra det möjligt
för dessa elanvändare att på ett lönsamt sätt sälja sin överskottsel
(prop. 2009/10:51 s. 12 f.).   …

Kravet att elanvändaren ska vara nettoanvändare
Det är angeläget att allra minsta mikroproducenterna, dvs. de som
kan ha rätt att undantas från nätavgiften enligt 4 kap. 10 § tredje
stycket ellagen, får starka incitament att investera och producera i
förnybar el. Kravet att mikroproducenten ska vara nettoanvändare
kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar,
eftersom även mindre avgifter har betydelse för om
en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att
befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte
vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning.
Kravet att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under
ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen,
som varje år kontrollerar om mikroproducenten har varit
nettoanvändare eller inte och fakturar elnätsavgiften i efterhand om
producenten inte har varit en nettoanvändare. Med hänsyn till att
det kan antas tillkomma elanvändare som producerar sin egen el
kan också de administrativa kostnaderna för företagen antas öka.
Med hänsyn till att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion
av el i Sverige, och med beaktande av den administrativa
bördan för nätföretagen, bör kravet att en elproducent ska vara
nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning
utgå.”

Bygger man en solcellsanläggning på minst 255 kW måste man betala energiskatt på den solel man använder själv enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi. Det är troligen en av de mest hämmande lagarna för den svenska solcellsmarknaden.

På Solelmässan i Uppsala den 29 oktober vi fick höra ett exempel på hur illa denna lag slår. Filip Elland, Hållbarhetschef på Castellum, ett av Sveriges största fastighetsbolag, berättade att man planerar att bygga 20 solcellsanläggningar på 100-255 kW under 2020. Större anläggningar var inte lönsamma på grund av energiskatten på egenanvänd el. Man hade kunnat bygga 45% större anläggningar i genomsnitt om inte gränsen på 255 kW funnits. Fyrtiofem procent större…

Om vi vill stödja installationer av solcellsanläggningar och bidra till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa. Att betala energiskatt för solel man producerat och använder själv är svårbegripligt. Den elen har aldrig varit ute på marknaden och det finns ingen som nationellt registrerar hur mycket el som är egenanvänd.

Förslag

Det har påtalats många gånger att man bör slopa energiskatt på all egenanvänd solel. På motsvarande sätt som att solvärme, vedeldning, egenodlade äpplen eller morötter inte beskattas. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar. Konsekvensen av nuvarande lag blir annars att alla lämpliga ytor för solcellsinstallationer inte utnyttjas av villiga solcellsinvesterare, vilket exemplifieras avskräckande väl i fallet Castellum enligt ovan.

Det går trögt med att ta bort gränsen på 255 kW. Varför kan man undra?

Att helt ta bort energiskatten på egenanvänd el skulle motsvara små rännilar i statens intäktsbudget jämfört med nedanstående undantag för energiskatt. Anta att ca 0,5 TWh (uppskattning) solel producerades i Sverige 2019 och att 50% (osäker uppskattning) var egenanvänd samt energiskatt 35,3 öre/kWh blir det ca 90 miljoner under 2019 om man skulle räkna på all egenanvänd el, även den som från 1 juli 2016 redan är undantagen från energiskatt.

Energiskatt – Många undantag

Energiskatten på el höjdes med 0,75 öre/kWh från 1 januari till 44,13 öre/kWh inklusive moms (35,3 öre/kWh exklusive moms) för de flesta i Sverige.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande. Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. En gissning är rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var preliminärt 24,8 miljarder under 2018 enligt Ekonomifakta. Det finns dock enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar lägre eller mycket lägre energiskatt på el.

Skatteverket skriver i Energiskatt på el:

“El som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige, av kunder inom hushåll och tjänstesektorn, har en lägre energiskatt. Den lägre skatten uppnås genom ett avdrag med 9,6 öre/kWh i deklarationen för energiskatt på el. Om du förbrukar el, men själv inte deklarerar energiskatt på el är det den som överför elen till dig som yrkar avdrag för energiskatten..”

och i Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk:

“Du kan söka återbetalning för energiskatt på el som förbrukats i

• jordbruk
• skogsbruk
• vattenbruk, till exempel fiskodling, kräftodling, musselodling och vattenväxtodling.
  Du får tillbaka den energiskatt som du har betalat förutom 0,5 öre/kWh.”

och i Lägre skatt för vissa datorhallar

“Om du förbrukar el i en datorhall kan du ha rätt till lägre energiskatt på el. Du betalar då energiskatt med 0,5 öre/kWh efter avdrag eller återbetalning.”

och i Lägre skatt på el som förbrukas i skepp

“Ett skepp som ligger i hamn kan ha rätt till återbetalning av energiskatt för elförbrukningen. Den lägre skatten efter återbetalning är 0,5 öre/kWh.”

och i Lägre skatt för industriell verksamhet

“När du förbrukar el i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet betalar du energiskatt med 0,5 öre/kWh efter avdrag eller återbetalning.”

Industrins elanvändning var 49,8 TWh år 2017 enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2019 och med en återbetalning på 34,8 öre/kWh blir det drygt 17 miljarder i återbetald energiskatt per år.

Solcellskollens podcast idag är en intervju som Erik Wallnér gjorde med mig för en tid sedan.

Bengt Stridh. Om lärdomar från nästan 1000 blogginlägg om solceller. 

“När Bengt Stridh fick förslaget om att starta en blogg visste han inte vad en blogg var. 10 år — och nästan 1000 blogginlägg — senare är Bengts villablogg en av solcells-Sveriges absolut viktigaste informationskällor. På bloggen skriver Bengt om alla möjliga aspekter kring solceller: dess teknik, ekonomi, lagstiftning, och inte minst om hans egna process att köpa solceller.

Det trettiofjärde avsnittet av Solcellskollens podcast gästades av just Bengt och vi pratade om solcellsutvecklingen sen han började blogga 2010. Bengt berättade om de ämnen som rönt mest uppmärksamhet under åren, vilka tekniska och politiska trender han tror på framöver  — och så delade han givetvis med sig av sina tips för de som själva funderar på solceller!

(Det finns även bonusmaterial för den som är nyfiken på Bengts andra stora intresse: fågelskådning.)”

Framtidens solel i Östra Mellansverige arrangerar ett seminarium i kväll (torsdag 30/1)  i Munktell Science Park, Portgatan 3, Eskilstuna.

Program

Utställning och kaffe 15:00-16:00
Föreläsningar 16:00-18:00
​Utställning och lättare middag 18:00-19:00

Solcellsexperter på plats

Bengt Stridh, lektor vid Mälardalens Högskola, föreläser om solel och dess potential. Lär dig mer om säkra solcellsinstallationer med Länsförsäkringar. Ta del av information kring vilka bidrag och stöd som finns för solceller. På plats finns Energikontoret i Mälardalen,  kommunens energi- och klimatrådgivare och även konsumentrådgivare från Eskilstuna kommun.

Utställning

Du får i samband med tillfället ta del av en minimässa med solcellsleverantörer som visar produkter och gärna svarar på dina frågor på plats.

Under 2008-2015 var det en sjunkande trend för värdet av egenanvänd solel. Från och med december 2015 med ett värde på 91 öre/kWh var det en kraftigt ökade trend till 158 öre/kWh under januari 2019. Därefter har det varit en sjunkande trend till 114 öre/kWh under januari 2020 i detta exempel.

Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet har beräknats som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med januari 2020 med hjälp av följande underlag:

• Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). Om man har rörligt elpris utan timmätning är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar. Har man timmätning med prissättning av elpriset per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
• Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
• Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
• Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat.
• Moms. 25%. Moms på el infördes 1990.
• Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för köp och installation av en elcertifikatmätare och ett årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det med dagens låga priser på elcertifikat inte är lönsamt för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
• Ingen hänsyn har tagits till inflation. Enligt SCB:s statistik “Inflation i Sverige 1831-2019” har inflationen varit i genomsnitt 1,2% under 2008-2019.

Historisk och framtida trend

I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste dryga decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling, se nedanstående diagram. Det har inte heller varit en stadigt ökande utveckling för värdet av egenanvänd solel, utan värdet har gått både upp och ner.

När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet för värdet av egenanvänd solel blir trenden att det absoluta värdet för egenanvänd solel ökat med ca 5 öre/kWh under de senaste tolv åren. Skulle man ta hänsyn till inflationen på i genomsnitt 1,2% per år under denna tid skulle det ge ett minskat värde för egenanvänd solel idag jämfört med 2008. En linjär trendlinje är missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.

Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.

Faktorer som kan ge högre värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 vid kommande årsskifte) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stålindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för egenanvänd solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige ett rekordstort nettoöverskott i elproduktionen på preliminärt 25,8 TWh enligt Energiföretagen.

Faktorer som kan ge lägre värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.

Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala-Heby Energi medelvärdet av de tre högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed med stor sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effekttariff. Med Vattenfall Söder som nätägare innebär det 34 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet av egenanvänd el. Införandet av effekttariffer skulle därmed kunna innebär ett hårt slag mot landets solcellsägare.

Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effekttarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät (medelvärde av fem högsta timvärden per månad under tiden 07:00-19:00) och Sollentuna Energi (medelvärde av tre högsta värdena per månad vardagar 07:00-19:00), som är de jag tittat på.

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2019 hade 9,1% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges 0,4% under 2019, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Att tänka på

Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. I en del nordliga kommuner betalas lägre energiskatt (32,13 öre/kWh istället för 44,13 öre/kWh, inklusive moms). Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Återkommer med ett inlägg om utvecklingen av värdet för såld el.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020 (blå kurva) och linjär trendlinje (rödlinje).

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (rödlinje).

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2020, inklusive moms.

Utveckling av priset inklusive moms för elöverföring hos Vattenfall söder enkeltariff 2005-2020.

Utveckling av elcertifikatavgift inklusive moms hos Utellus (fd O2 och OX2) 2008-2020.

Under 2011-2015 var det en sjunkande trend för värdet av såld solel medan det under 2016-2017 var relativt stabilt, för att under 2018 bli en kraftigt ökande trend vilket som mest gav värdet 141 öre/kWh under augusti 2018. Därefter var värdet haft en vikande trend till 100 öre/kWh under januari 2020 i detta exempel.

Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet, för de som kan få skattereduktionen. Utan skattereduktionen är normalvärdet för såld solel under den studerade tidsperioden ca 40-65 öre/kWh.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med januari 2020 med hjälp av följande underlag:

• Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag. Om prissättningen av den sålda elen sker per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
  Under åren har vissa elhandlare tillfälligt betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder.
• Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. Efter en sjunkande trend från 2014 höjde Vattenfall överraskande ersättningen till 8,0 öre/kWh från fjolårets 4,7 öre/kWh. Vore intressant att veta vad som orsakade denna höjning med tanke på den tidigare sjunkande trenden. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till vår närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet, vilket är en fördel för nätägarna som slipper köpa in denna el för täcka överföringsförlusterna.
• Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Det är uppskattningsvis runt två tredjedelar av Sveriges solcellsägare som inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde i nedanstående diagram. Man kan dock få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför har jag tidigare tyckt att alla solcellsägare bör ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Dock har priserna på elcertifikat rasat under 2019, vilket gör att drivkraften minskat att ansöka om elcertifikat.
• Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 35,4% fossil el år 2018.
• Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Ända sedan den infördes har skattereduktionen varit högre än Nord Pool spot månadsmedelpris. Skattereduktionen har därmed en mycket stor betydelse för värdet av såld solel. Då sannolikt de flesta småhusägare säljer mer el än de använder själv har skattereduktionen en avgörande betydelse för ekonomin för småhusägare.
  Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
  Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det var en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris. Därefter har det varit en vikande trend efter augusti 2018 på grund av sjunkande spotpris och elcertifikatpris.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka något talar sjunkande värde för elcertifikat och en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel

Avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 vid kommande årsskifte) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stålindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed också ett ökat värde för såld solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige ett rekordstort nettoöverskott i elproduktionen på preliminärt 25,8 TWh enligt Energiföretagen.

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2019 hade 9,1% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges 0,4% under 2019, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige på grund av mera solel. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Den 10 februari i år mellan kl. 00 och 04 inträffade det för Sverige unika att spotpriset var negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt på grund av det varma vädret orsakade detta. 

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet förutspås att vi når inom 1-2 år. Om inga förändringar görs i elcertifikatsystemet skulle det ge ett överskott av elcertifikat vilket skulle ge priser som går mot noll eller nära noll för elcertifikat. Hos Svensk Kraftmäkling ligger dagens terminspriser för elcertifikat på motsvarande 1,55 öre/kWh 2021 och 1,05 öre/kWh under 2022-2024. Dessa låga framtida priser gör det idag ointressant för småhusägare, som endast får ett fåtal elcertifikat per år, att ansöka om godkännande för elcertifikat. Eftersom ansökan om elcertifikat och ursprungsgarantier görs på samma blankett, kan vi utgå från att småhusägare inte heller kommer att ansöka om ursprungsgarantier, då även ursprungsgarantier vanligen har ett lågt värde.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp. Skattereduktionen är ett statligt stöd och förr eller senare kommer detta stöd att fasas ut eller i vart fall minskas rejält. När detta händer beror på vilka regeringar vi kommer att få i framtiden och det är därför svårt att förutspå skattereduktionens fortlevnad.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2020. Återkommer med ett inlägg om skillnaden i värde mellan egenanvänd och såld solel.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med januari 2020.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med januari 2020.

Pris på elcertifikat juni 2003- januari 2020, enligt data från Cesar, Energimyndigheten.

Ersättning för el inmatad till nätet från Vattenfall söder. Vattenfall kallar det energiersättning.