Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.
I inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen” från den 21 september ifjol citerades regeringens motivering. Förslaget motiverades av regeringen i huvudsak med
- Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
- EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
- ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”
I SVT:s nyheter framhölls igår att “Regeringen skyllde på EU-regler när man införde skatten, men några sådana krav finns inte. Det säger nu EU-kommissionen till SVT Nyheter.”, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Därmed faller motiv 2 enligt ovan bort. Återstår då motiven 1 och 3.
När det gäller motiv 1 och avtalet med Norge var det egentligen den tidigare konstruktionen där ett företag kunde ha ett vindkraftverk i exempelvis Kiruna och kvitta den vindelproduktionen mot företagets elanvändning i låt säga Malmö som man ville komma åt. Det var enligt min tolkning inte energiskatt på egenanvänd el, som aldrig varit inmatad till nätet, som var det ursprungliga målet för beskattningen.
Verkar därför som att det egentliga motivet från Finansdepartementet var det tredje, sug på det igen: “…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”
Energiskatt
Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. 2015 fick staten in totalt 20,4 miljarder i energiskatt på el, vilket var 1,1% av statens totala skatteintäkter, enligt Ekonomifakta.
Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande… Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. Det finns också enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar ingen eller mycket liten energiskatt på el.
I ”Lag (1994:1776) om skatt på energi” och Skatteverkets ”Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk” hittar man exempelvis följande.
- Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft har befrielse från energiskatt.
- Industriella processer, jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk (exempelvis fiskodling, kräftodling, musselodling, vattenväxtodling) får tillbaka den energiskatt som man har betalat förutom 0,5 öre/kWh.
Enligt Solelkommissionen ger denna återbetalning 14 miljarder till industrin. Industrins elanvändning var 50 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en energiskatt på 29,2 öre/kWh verkar Solelkommissionens uppgift vara i rätt härad.
Att införa energiskatt på egenanvänd solel är därför som att sila mygg och svälja kameler. Det är dessutom en skatt som motverkar energiöverenskommelsens “Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion“. Ett mål som sattes så sent som i juni i år.
Slutsatsen blir att energiskatt på egenanvänd el som aldrig matats in till elnätet bör tas bort.
PS 26/8. Även media har snappat upp detta. Exempelvis:
Expressen 2016-08-26. MP har infört Sveriges mest korkade skatt.
Aktuell hållbarhet debatt 2016-08.26. Obegripligt att regeringen infört en solskatt.
SVT Nyheter 2016-08-23. Omstridd skatt stoppar solcellsenergi.
Ny Teknik 2016-07-01. Kritiserad skatt på solel införs.
SVD debatt. 2016-05-13. Skatten på solel måste slopas nu.
